Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Back at you again med en ny dröm


Det spårar ur

För första gången så var huvudpersonen en tjej, och jag säger huvudperson eftersom att jag kunde se den här tjejen i drömmen (alltså hennes utseende och allting), men jag kände samtidigt varenda känsla hon kände och hennes beslut var mina egna. Vad jag försöker säga att jag VAR en tjej, men jag försöker också poängtera drömmars fantastiska egenskap att observera.

Hursomhelst, så var jag tydligen en galen tjej, för jag lyckades begå flera grova brott. Jag orsakade en stor hunds död, jag råkade ha ihjäl två män (varav en trodde jag aldrig skulle dö men i polisförhören fick jag detta till mig), och jag var en stor pain-in-the-ass för samhället.
Här blir det klurigare dock, för jag vill så gärna återberätta med precision, men det fanns liksom ingen precision i drömmen, så när ni tycker att berättelsen saknar precision så får ni skylla på drömmen, inte på mig. Huvudsaken är att jag vill att ni verkligen FÖRESTÄLLER er att ni själva är i denna situation.

Jag var på upptäckar-humör kan man säga. Jag ville se staden och utkanterna av staden och allt vad den hade att erbjuda. Jag var kvinna, och kände mig på ett nytt sätt underlägsen, och ensamheten i förhållande till världen var desto tydligare, men jag var fast besluten om att hitta min egna väg. Min uppväxt hade varit problematisk och jag hade alltid provocerat på ett eller annat sätt.
Nu var jag i staden och tiden kändes som den höll på att rinna ut (så mycket kommer jag ihåg), så jag var tvungen att göra något och stal en spårvagn. Det kändes som en bagatell verkligen; åkte genom stadstrafiken i rasande fart och brydde mig faktiskt inte om vad som stod i min väg (så här spilldes kanske något människoliv som går eller inte går att läsa om i mina filer).
Till slut kom jag fram till en slags skid-resort, och redan vid detta laget så var jag väl efterlyst, men vid skid-resorten blev jag ofattbart väl-välkomnad, som en Messias typ, och några söta killar tog mig i handen och ledde mig bort mot en enorm farkost som var en pulka. Tillsammans så bestämde vi oss för att försöka oss på ett 100-200 meter långt hopp över en avgrund (hoppet gick från den avlägsna bergstoppen till skid-centret eller vad man kallar det där alla liftar befann sig och det var riktigt folktätt där).
Vi klarade hoppet, men några människor blev skadade av vår häftiga landning. En eller två av dessa omkom senare av förblödning.
Efter detta var jag stressad och uppe i varv och samtidigt extremt rastlös, och det var här allting verkligen brakade loss; jag gjorde endast samma sak som tidigare och stal en spårvagn, men denna gången var jag verkligen hänsynslös och jag var oerhört rastlös och hade inget bättre för mig än att skapa mayhem i staden. Nu var verkligen sirenerna igång överallt och det var gråtande barn längst bak i spårvagnen och jag dundrade fram över gator och torg.
Till slut fick polisen fast mig dock.
De tog mig till ett förhörsrum som låg i min gamla grundskola. På väg till rummet, ledd av mina föräldrar som plikttroget var med, så mötte jag mina före detta klasskamraters blickar och blickarna följde mig in till förhörsrummet där alla bevis lades fram. Jag fick se bilder på de människor och djur jag råkat dräpa, och det var snack om livstids-fängelse.
"Rätt åt mig", tänkte jag.




Prosa av Emil Ågren
Läst 35 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-01-04 15:06



Bookmark and Share


  Marita Ohlquist VIP
En dramatisk dröm.
2021-01-06

  Solstrale/ Eva Åberg VIP
Kanske rätt e gången för sig, i verkliga livet har du kanske mer frid till sinnes, är icke kriminell och tillika här i gott sällskap... Men en dröm av ditt slag är rätt ovanlig, jag drömmer också massor, och kriminella stråk förekommer det beror nog på rättspatos ex, god funktionell poesi, det kan bero på medkänsla, medlidande för andra ex altruism då du levde dig in i det motsatta könet, men som verkade ha egenskaper av en kriminell stereotypisk man... I alla fall skrev du ned och berättade det hela med bravur!
2021-01-04
  > Nästa text
< Föregående

Emil Ågren