En sommarkväll vid Klövabäcken
En stilla ton som spel av Näcken
Som når mitt hjärta och jag sjunger gärna
Tills natten nalkas med aftonstjärna
Min moder förde mig hit en gång
Till sommardofter och fågelsång
Här växer alar i vildvuxen skog
I skogen för männen skogsrået log
Här vakar öring och här leker laxen
Här vindar går som smeker axen
På åkrar som lutar mot bäckens djup
Dess vagga vid Söderåsens stup
I Klöva hallars bokskog står
Ej blott bland slättlandskap den går
Där bäcken föds i vattenfall
Dess ursprungskälla är ren och kall
Nu aftonstjärnan syns i väst
Till Klövabäcken jag längtar mest
Snart syns sommartriangeln på himmelen
Men jag Klövabäcken förnimmer än