Jesse Owens ( 1913 - 1980 ) var en extremt framgångsrik, amerikansk friidrottare som under åren 1935 -1936 spred sitt namn runt hela idrottsvärlden.

Inför OS i Berlin 1936 hade han året innan, inom 45 minuter, satt tre världsrekord under universitetstävlingar hemma i USA. Han sprang korta sträckor och hoppade längd.

Trots sin ringa ålder hade han redan fått känna på rasismen och han visste väl 1936 vad Hitler drömde om angående judarna. Han ville dock inte svara på frågor som handlade om "politik" utan var bara inställd på att "springa så fort som mina ben kan".

Han vann otroliga fyra guld framför Hitlers ögon. 100 meter ( 10,3 sek ), 200 meter ( 20,7 sek ), längdhoppet ( 8,06 meter ) och som en i stafettlaget på 4 x 100 meter (39,8 sek ).

( De motsvarande svenska rekorden idag är i respektive gren är: 10,18... 20,30...8,44 och 38,63 ).

Jesse var svart. En afroamerikan. Men han var INTE färgad.

Trots det så envisas människor gång på gång att benämna den svarta människan som färgad. Trots att Jesse själv var tvungen att använda den bakre ingången på bussar, trots att han inte blev inbjuden till Roosevelt när alla vita medaljörer blev det, trots att han förblev relativt fattig....så vågade han inte eller begrep inte att beteckningen "färgad" i grunden är rasistisk.

Ev svart människa är svart för han lever i ett land där man måste skydda sig mot alltför stark sol. Det svarta skyddar mot brännskador.

Att "färgad" kanske var ett steg framåt i utvecklingen i språkbruket jämfört med "negro" får inte hindra att vi måste sluta använda det ordet.

Jag är vit. Han är svart. Hon är röd. Barnet är gult. Beroende på. Men ingen är färgad. Alla färger är naturliga.

Det här fenomenet är exempel på att människan kan, trots att hon motsätter sig ett tecken i omgivningen, själv identifiera sig med samma tecken.

Det är svårt att bli fri.

Feta socialdemokrater eller andra som utåt slåss mot kapitalismen kan samtidigt stå och visa upp sig bredvid sina sjukt dyra villor och slott och säga att just DE är väl värda det. Och det är INTE fult att tjäna pengar. I samhälllsdebatten sen är det andra toner.

Alkoholisten som kritiserar narkomanen för att vara äcklig och fast i ett missbruk hör till samma fenomen.

Kvinnor som är hur rädda som helst för våld dras till mördare....

Listan kan göras hur lång som helst på hur jävulskt svårt det kan vara att leva som man lär.

Bäst vore att inte lära andra hur de ska leva.