Tomheten äter upp sig själv

Gräver stora hål i vårt inre 

Borrar sig genom hudens alla lager

Tränger genom varje cell 

Och allt som blir kvar efter den

Är ett ännu större hål i hjärtat

Där känslan av ensamhet

Breder ut sig likt en blöt filt

Som förlorat förmågan att värma

Själar skriker ut sin förtvivlan 

En kall vinterkväll utan slut