Som skomakaren, fängslad vid sin läst,
tillagar du den dikt du kan behärska,
den gamla, inte dagens nya, färska,
endast det hantverk du hanterar bäst.

Du pliggar händigt fram dina sonetter
med riktig form och med ordentlig klack,
men du har fastnat i ett åldrigt fack
bland gamla herrsandaler och stövletter.

Försök få fram en annan diktmodell!
De är ju omoderna, dina dojor.
Byt ut den gamla versens band och bojor

och vidga modet i din trånga cell!
Bliv inte fast i det förgångna, forna!
Bryt ner din poesi! Ta av dig skorna!