Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ur Uddafierade Skrifter Essäer och Brev del IV


Om den konstnärliga friheten

Frågeställningar och resonemang kring konsten, konstnärlighet och frihet och ansvar går verkligen hand i hand och är ännu mer aktuella idag än förr om åren.  Och jag vill här skriva ett nyanserat och komplexifierat bidrag till debatten i denna kortare essä. Det är på tapeten att tilldela konst som fotografering, bildkonst, film, måleri och skönlitteratur ett särskilt eget extra noggrant ansvar och det märks i all den mängd med avtal och paragrafer som numera florerar kring konsten och olika konstprojekt. Det är som om människor som ägnar sig åt konst ställs under alldeles egen extra noggrann lupp och syning. Det var sannolikt inte så förr i tiden längre tillbaka. Upphovsrätts regler fanns inte då. Exakt vilket årtal de infördes finns mer noggrant beskrivet i encyklopedier som till exempel Wikipedia och NE. Under medeltiden och renässansen och på Cervantes, Rabelais eller Leonardo da Vincis tid fanns inte copyright märket till exempel. I Sverige infördes upphovsrätts regler i lag 1960. Bernkonventionen på initiativ av Författaren Victor Hugo kom 1886. I flera länder dröjde det en bra bit in på 1900 talet innan den antogs. I Sverige skrevs den under 1904. Copyright symbolen introducerades i USA 1909. All denna snårskog av regler och paragrafer i konstnärliga sammanhang har sannolikt inneburit både positiva och negativa aspekter på konstens värde och möjligheter och begränsningar. Det har sannolikt blivit än mer aktuellt idag med införandet av datorer och internet och websidor med frågeställningar kring upphovsrätt och konstnärlighet, ansvar och konstens frihet. Det är populärt och på modet att hänvisa till ansvar numera mycket mer än förr längre tillbaka. Är det ens möjligt att skapa något konstnärligt numera utan att vår tids stoppkloss orsakstänkande sätter in sina resurser? Det vill säga det som beskrivs i olika litteratur när en människa hänvisar till ett konstnärligt projekt som en film, bild, eller litteratur för sin inställning och sina handlingar? Orsakstänkande det som kallas determinism inom den filosofiska doktrinen är mycket mer utbrett idag i vår tid än vad man vid en hastig anblick kan tro.  Man pratar om verkshöjd när det gäller att bestämma värde på ett konstverk. Krav på eget och unikt skapat material har ökat mot förr. Och sannolikt frambringat mer egensinniga konstverk som t.ex. surrealismen men också gjort det svårare för konstnärer att skapa helt eget material. I avslöjandets estetik och fotspår lurar ofta den som försöker finna spår av andra verk i ett senare verk. Och det har sannolikt blivit mycket svårare idag att skapa något helt eget och unikt utan att det finns de som genom en dos orsakstänkande läser in spår från andra konstnärer i andras verk.  Och hur ska man kunna skapa något helt eget utan att låta bli att också tänka på andras verk och bli påverkad och inspirerad av andras konstnärliga skapelser? Men upphovsrättsreglerna är i första hand till för att skydda rättigheter konstnärligt och ekonomiskt, men också skydda en konstnär mot plagiat och kopiering. Det ligger i avbildningens natur att vara ständigt på gränsen till efterbildning. Och frågan om konsten avbildar verkligheten så som den är eller om verkligheten är så som den är avbildad i konsten är en mycket komplex och svår fråga som inte helt enkelt låter sig besvaras i en sådan här egensinnigt skriven kortare essä om den konstnärliga friheten.  

 

Taleptox Skrev

Den 20210111

<+>




Prosa av Taleptox VIP
Läst 38 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-01-11 11:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Taleptox
Taleptox VIP