jag tror dig inte sade han. Tror inte 

alls på dig. Du vill ha makt och inget 

annat. Du vet sade han hur farligt det 

är med människor som främst söker den. 

Hon tittade ner i golvet. Knöt sin ena sko. 

Försökte dölja hur rätt han hade. Det språkliga 

doldes i den mängd av tjusiga ursäkter och 

brist på ansvar hon var van vid. Jag vill att de 

lyder sa hon så tvärt uppriktigt. Just så sade han. 

De som kommer lyda dig är enbart starka individer 

som låter tungan stava dina ord och i hemlighet 

lämnar de alltid någon som du. Alltid. Vad är det 

för makt ? 

Hennes huvud var nu fylld av den sortens bristande 

trådlösa tankar hon vanligtvis dövat genom att söka 

bekräftelse från de som alltid gav henne den. Idag 

såg hon deras rädda hjärtan och innehållslösa liv 

lika knivskarpt tydligt som sin egen. I någon sekund var 

hon just ingen. Inget alls. 

hon skämdes för att hon intalat sig att det var 

något positivt med att enbart hänvisa till makt. 

ja sade han. Du har ingen egentlig. Hon du tror 

du vunnit över och som nu lydigt gjort allt du 

önskar känner enbart förakt. Att hänvisa till att 

du vill väl på det sätt du gjorde säger allt om hur 

fult du spelar kring makt. Du visste att det fanns 

anledning för den andre att bli rädd för dig och 

du utnyttjade det i maktsyfte. En sådan stil ett 

sådant grepp för inget gott med sig. 

du är chef. Det är de verkligt goda ledarna 

vi behöver sade han trött och han lämnade 

henne med ett varmt leende. 

Hon såg honom försvinna för att aldrig 

mer återkomma. I någon sekund syntes 

hennes tillvaro skör. I någon bråkdel av 

en sekund var hon just inget. Ingenting alls.