Jag har just ingenting alls
och drar rätt sällan en vals.
Är nog som människor mest
Hemma trivs jag som bäst.

Kroppen är sliten och tung
men inte heller så ung.
Den har fått smällar ibland
som sedan tagits om hand.

Och att jag lever idag...
Det är ett hedersuppdrag
Långt ifrån en självklarhet
Det är något jag vet.

Men jag behöver få tro
så att min själ finner ro.
Att jag är bra som jag är
För det är allt jag begär.