existensens illusion flyttar sanningar mellan de skikt som
den stora massan står bakom,
det som existerar, existerar enbart av den uppmärksamhet det får, annars
förtvinar det av sin egen ogiltiga kraft och sin rätt att finnas,
inget blir så sant som orden som ständigt bevisar att rörelsen är det ultimata manifest som etsar tidens gång i härdade material och din egen misstänksamhet få inte ens överleva ett enda andetag, det är därför svart och vitt alltid kommer finnas som yttre barriär mellan den grådaskiga sörja som ständigt skvalpar över däremellan,
vi är offer för slentrian propaganda som vänder det triviala med sin baksida upp och visar att världen enbart bär på sanningar som
fått tvättas och desinficerats, genom kritiska moderatorer som har den självutnämnda rätten att avgöra vad som får vara rätt och fel,
att vi sedan kommer drunkna i dekadensens ljumna pool med kappor som vänts efter tusen vindar kommer knappast förändra utgången,
det är bara de som har modet att stå rakt, med fötterna fastspikade på det stampade jordgolvet och med stadig blick mot horisonten,
som kommer att offras, för att vi konstant avskyr en utveckling som inte är skapade av oss själva,
därför är utgången alltid den samma,
bot, före bättring och kaos före lugnet,