Jag vet
borde inte, men gjort det,
så släpp det

som en rastlöshet
en inre oro
som jag måste söva

nu
ett sinne i dis
pirr i mina fötter
min kropp inte riktigt min

glaset tomt,
nej, fullt,
nej tomt,
vem bryr sig

ändå,
kan jag nästan se dig
vid min sida
känna din doft
smaka dina läppar

men mina läppar
smakar bara drycken
som blir min flykt
från en verklighet
som är smärtsamt surrealistisk
men alltjämt min