


ur Surrealistiska Girlanger
Mystiska DjupI Mystiska Djup florerar våra själar Jag är resonets röst som inte stagnerar Mystisk och outgrundlig ter sig tillvaron Det händer sånt jag inte kan begripa I verkligheten kommer vi till korta Med våra relationer med prat en stund För att sedan åter vara hängivna och utsatta Av cynismens återkomst i vardagen Utan hänsyn för mänskliga drag och djup Sliter den i våra själar och driver fram demoner Paralyserad av bilder från det förflutnas minnen Händelser som chockerar oss får inte ta överhanden Det händer sånt som är svårt att förstå eller förutse Naturens nyckfullhet gör sig ibland påmint för oss Varför blir en människa cynisk i en återkomst? Fast det sker ständiga förändringar? En brist på ödmjukhet och brist på tro på andras kompetens? Ett cyniskt förnuft som försöker driva en människa Till demonisk galenskap i ett vansinnes utbrott? Vad kan man ge cynismens återkomst för försvar? När ska cynismer övergå till att vara beroende av en människas mänsklighet och fria vilja med djup? Men det vill en cyniker sannolikt inte höra talas om
Taleptox Skrev Den 20210117 <+> |
![]() ![]() ![]() Taleptox ![]() |