Örnen
Ni finns
sitter i mungiporna och vaktar så jag inte surar för länge
för då kommer ni med lena laserstrålar och lackstövlar
lindblomste och lögner som heter duga
ni har som full koll på längtans sjukdomar
sommaren med Monica
bröstets båge mot järndörren
där han och han och han fular sig
för er skull reser jag mig upp
diktar om örnens vingar som om de vore mina
när jag slagit på mig själv så ingen annan skulle
virat trasiga knästrumpor runt halsen
kränkt utan kompass kröp mot fel utgång
visst var ni där då
när jag tänkte ge mig på min egen tillit
slå sönder hela skiten
visst förlät ni mig
visst hade vi ett projekt på gång
som fick Tusenskönorna levnadsdugliga
när jag vågar dikta om örnens vingar som om de vore mina
ni som gråter med mig
ni som förstår att det är fullt möjligt
förlåta sönder en relation
tala i tvärsäker ton
i nästa sekund
va en gallskrikande gravid som tappat sugen
dra från en jämlikhet förljugen
för er skull reser jag mig upp
diktar om örnens vingar som om de vore mina
och ni som jag inte förstår
men ändå klappar fint över såret
svarar i telefonen
lyssnar
vik inte ned er för hundra tusen döda
eller så
det måste gå
att leva!