Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto:AndLou, Äldre text nu med ljudfil.


Ljuset i mörkret

 

Ensamheten är ett mörkt rum

där man väntar på att ett ljus ska tändas

ensamheten blir på något sätt större

när du skapat den själv

 

utanför kamratskap, utanför familj, utan vänner

man sitter kvar där i det mörka

och längtar efter att dagsljuset

äntligen ska få nå även dig

 

det kanske tänds ett litet ljus

och en låga fladdrar flämtande där i mörkret

men den minsta variation eller svagaste vindpust

släcker den igen

 

ja ensamheten är patetisk

där i rummet letar man efter

den allra minsta sprickan i väggen

en spricka med en aldrig så liten

strimma av ljus ...av hopp

 

längtan om att kunna resa sig

kunna stå på egna ben

lämna den förbannelse som ensamheten

och all nedvärderande självömkan innebär

 

nu ser jag trots allt ljuset igen

jag har sedan länge stängt och låst dörren

till det mörka rummet

 

...men jag har kvar nyckeln i min ficka

 

Copyright © AndLou




Fri vers (Fri form) av AndLou VIP
Läst 66 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2021-01-18 14:18



Bookmark and Share


  Kajan VIP
Ett långt lidande framskymtar, och jag kan inte annat än att önska att dörren förblir låst för gott.
2021-01-18

  Kungskobran VIP
Som alltid tankeväckande, men du skulle kanske slänga bort nyckeln
2021-01-18

  bibbi ahrnstedt VIP
Fint diktat, skönt att det mörka rummet inte finns och att dörren är låst
2021-01-18

  Rakel Stenmark (Grahn) VIP
Så fin genomtänkt dikt.
Öppna dörren för ljuset min vän! Du har så mycket att ge. Mörker och sorg finns nog av ändå.

Tack
2021-01-18
  > Nästa text
< Föregående

AndLou
AndLou VIP