Jag satt där vid Gropholmarna

med en bok

och trodde mig veta bäst

och vara klok

Men tänk om det trots allt

i alla fall var sant

Nej, så fick det inte vara!

Så genant!

Jag fattade ej

Det var min sökningstid

när Gud sökte mig

och erbjöd ro och frid

En slöja fanns mellan mig

och sanningen

En avgrund fanns mellan mig

och himmelen

Det gick några år

och ångesten var där

Den hösten var svår

Den hösten var misär

till dess allt blev klart

Ja, allt blev uppenbart

Då hjälpte det inte

att jag var rätt smart

Oktober och mörkt

Men kapitulation

fick mig att anamma

tron och frälsningen

som skeppsbrutna ropar

"Hjälp!" mot fartygen

Jag flöt på min plankstump

nedbruten och svag

såg ljus från en fyr

och natten blev till dag!

Jag dansade hem

från vårt församlingshem

och jag dansar än

till Guds Jerusalem

Det är ingen dans

på rosor, käre vän

men slutmålet är mitt hem

i himmelen

LARZ GUSTAFSSON 30/12 2020