Hur väl är det inte
att vara här
bland ekarna
där blåsten fångas i blått,
och där vinden,
som är runt mig hela tiden,
får en gammal känsla
i mig att svälla,
vilken får ångesten
att ge vika.

En gammal känsla
från en ljuv dröm
som förstärks
av doften från vattnet
under de svala pilträden
och gräset som biter i vinden,
och solen som leker ömt
med sin varma skugga.
Hur ljuvt är det icke
att vara - här.

Hade jag glömt dig,
livets varma hjärta?
O, nej!
Ett mörkt hus
med ekar
runt omkring,
där ekollonen
beströr den hårda marken,
där min hemlighet
läker en gammal dröm.