Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
novell


Riddaren i Andalusien

Det var en gång en liten rund riddare, den jordnära spanska typen. Kort i rocken med svart slängkappa och rund svart filthatt. Han saknade bara en häst! Med sadel och stigbyglar. En riddare utan häst...så tragiskt. Men, han gick genom de trånga medeltida gränderna, sökande efter en skomakare. Ty, hans svarta läderstövlar hade spruckit upp. Dom behövde lagas. Så, det var hans enda mål denna kväll. En skomakare som fortfarande hade öppet.

När han går där i gränden, får han syn på en lång smal kvinna med kort vitt hår. Hon tittar på honom med trött uppgiven blick. Var hon prostituerad? Skulle han tilltala henne? Nej, det tordes han inte. Så, han gick förbi henne. Hon stod kvar, tände en cigarett och såg på honom med slö blick. Han gick vidare.
Riddaren hittade till slut till skomakaren. Han skulle just stänga, men tog emot hans spruckna stövlar.
---Dom kan bli färdiga tills imorrn kväll, sa skomakaren. Tills dess får du gå barfota!
---Nå, det går väl an. Hem får jag gå barfota, men därhemma har jag ett par ulltofflor och ett par andra skor. Så, jag klarar mig. Riddaren räckte över stövlarna, lyfte på filthatten och gick ut igen. Vad skulle han nu göra resten av kvällen? Han passerade torget där en djup springbrunn sprutade vatten en meter upp i luften. Han gick in på en krog, satte sig ner och beställde ett glas vin. Vinet fyllde upp hans kropp så han kände sig mer tillfreds. Där satt han drygt två timmar, men pratade inte med nån annan. När han gick ut svävade hans sinne. Skulle han söka upp kvinnan som han trodde var prostituerad? Han gick upp och nerför några gator, men såg henne inte. Då gick han hem och lade sig i sin säng. Halmmadrassen knastrade under hans rygg. Utanför hoade en uggla. Snart somnade han så skönt.
2.
Nästa morgon vandrade riddaren utan häst genom de gamla gränderna igen. Detta var ju hans gamla hemstad i Andalusien. Han borde ha ridit fram på en häst, ja det borde han verkligen. Så, när han går där lite håglös, då får han syn på en brun fin häst som står bunden vid en gallerförsedd balkong. På ryggen hänger ett rött täcke med gula tofsar och en järnkorg på varje sida. Järnkorgarna var tomma just nu, men ägaren till hästen hade säkert fyllt dem med något förut. Riddaren ser på det stillsamma tålmodiga djuret och finner det vackert. Den hästen skulle han gärna vilja äga! Men, han var för fattig. Ändå, med sin lilla förmögenhet kunde han kanske avbetala med en mindre summa i månaden? Riddaren beslöt sig för att söka upp ägaren till hästen. Han knackade på dörren till huset där hästen stod bunden. En gammal skäggig man öppnade. "Goddag, Gud vare med Er, skulle ni kunna tänka er att sälja hästen här till mig?
--- Tja, nä...jag vet inte det. Jag behöver den själv. Men fråga på marknaden på lördag! Där ska dom visst sälja hästar tror jag. Då kan du pruta dig till ett bra pris!
---Nåväl, tack i alla fall för att ni tog er tid!
Den skäggige mannen stängde dörren igen. Riddaren dröjde en stund vid hästen, strök den över mulen och kände stor ömhet för den. Sedan gick han vidare. Till kvällen skulle han betala skomakaren för stövlarna.

Men att vara en riddare utan häst var ett miserabelt öde. Han skulle ändå ta rådet att gå till marknaden på lördag. Det gjorde han. Där var ett myller av folk och flera hästhandlare. Riddaren köpslog med än den ene än den andre, erbjöd en avbetalningsplan på tio månader. Till slut fick han napp av en man som hade en svart hingst att erbjuda. Affären gjordes upp med en liten sup. Riddaren lade en handpenning och köpekontraktet skrevs på med bådas namnunderskrifter. Riddaren kände sig lycklig nu. Stoltheten över hästen svällde i hans bröst. Nu var den hans! En dröm hade gått i uppfyllelse! En sadel ingick oxå i priset. Det var en rejäl sadel som var mjuk och bekväm. Så riddaren klev upp på den svartglänsande hingsten och red iväg på den dammiga grusvägen som ledde ut ur staden och som skulle ta honom till grannstaden två mil längre bort. Solen brände het mot hans panna, svalorna störtdök kors och tvärs en bit uppe i luften framför honom. Nu skulle han bort - bort...till en annan stad, för att DÄR söka sitt hjärtas dam.




Prosa (Novell) av bohemen VIP
Läst 108 gånger
Publicerad 2021-01-31 15:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

bohemen
bohemen VIP