Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto: AndLou


När kölden biter

 

Huden på hela min kropp knottrar sig

under de allt för tunna kläderna

jag känner ostoppbara skakningar

som nästa övergår i konvulsioner

tänderna hackar nästintill komiskt och taktfast

mot varandra

varje andetag av min andedräkt

blir till iskristaller

 

fötter och händer börjar sakta

att domna bort

kinderna, näsan och läpparna

lika så

öronen värms dock någorlunda

där under mössan

men mina vantar misslyckas helt

med att värma händerna

 

vinternatten slår hårt och urskillningslöst

där i parken

men smärtan börjar nu sakta

övergå till en sorts värme

ja en smärtsam men nästan behaglig värme

sprider sig i min kropp

helt plötsligt blandar man ihop

verklighet och fantasi

 

sakta börjar kroppen att stänga ned

där på parkbänken

ett bedrägligt lugn sprider sig

runt i min kropp

jag blickar upp

mot den stjärnklara natthimlen

jag ler för mig själv

…just när tårarna förvandlas till is

 

Copyright © AndLou

 




Fri vers (Fri form) av AndLou VIP
Läst 218 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2021-02-01 10:15



Bookmark and Share


  Niliboy
Den tycker jag var rolig!
2021-05-03

    Elisabeth Nilsson VIP
Skakande diktat om många människors utsatthet utan bostad, där parkbänken är det enda alternativet för natten.
2021-02-01

  bibbi ahrnstedt
En dramatisk beskrivning hur det kan vara att vara utsatt
2021-02-01

  Sparvögat VIP
Köldens klagan beskriver du så fint i den iskalla natten...
2021-02-01

  Kajan VIP
Oerhört nära text, som kryper in under skinnet; där den fruktansvärda kölden till slut känns bedrägligt varm för denna människa.
2021-02-01
  > Nästa text
< Föregående

AndLou
AndLou VIP