Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

varför vill vi alla ha det vi inte kan få

varför vill vi alltid ha det vi inte kan få 

varför tar vi offta det vi får men igentligen 

 

inte vill ha i längden varför ? som med

kärleken när man är utsvulten och törstig 

 

efter känslor och beröring eller är blyg eller 

rädd för att bli konfronterad känslomässigt .

 

varför inte ställa sej upp och ta det man älskar 

och vill ha men skälv är jag för feg och rädd jag 

 

vet inte hur det är för er eller hur ni känner inför

det . varför är vi rädda för kärlek är det räddslan 

 

att inte räcka till så är det för mej i alla fall jag

känner att jag inte duger att jag inte är tillräckligt

 

fin i mot dom jag möter därför tar jag det jag får .

inte för att dom är mindre värda men för att dom

 

tar modet och steget fram till mej för jag står alltid 

fasstfrusen på en lite fläck . i närheten men allt blir 

 

bara fel för allt inleds för fort av bristen och suget av

närheten all länktan och saknad levs ut på kort tid tills 

 

allt har tagit slut på min lilla fläck .




Fri vers av den nakna poete VIP
Läst 51 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-02-03 12:34



Bookmark and Share


  Eva Solstrale VIP
Det är nog våra föreställningar eller idéer om vilka vi "inte är" eller "inte lyckas att bli" dvs negationer... Vi har en tendens att spegla in i hur vi ser ned på oss själv, för andra inte lärt oss att se oss med värdighet, då speglar vi oss genom andra så som att vi inte duger, dvs så som vi tänker eller ser på oss själva i spegeln...

Sedan är det kultur som påverkar oss ex traditioner som ex att en man ska uppvakta en kvinna... Det försvinner mer och mer men då bildas ju andra kulturer i kring vissa familjer eller grupper... Och det kan vara etnicitet eller religiositet som legat kvar från tidigare generationers fostran att inte "blanda sig med vem som helst"... Förutom den tillhörande kretsen i sin kultur... Segregation exempelvis...

Även om detta gäller din personliga erfarenhet är det ändå ur detta världen blir din egen,mdvs du ser hur andra ser på dig från sin kulturhorisont, och där tar man ofta på sig att hålla sig undan, eller inte tro att man hör till... Då uppstår sk dubbel negation/ avvisandes blir då från bådas håll och ingen vågar gå fram...

Om fler förstod mekanismerna skulle förre klandra sig själva och börja förstå det bakomliggande för att därifrån kunna se sig själv med öppna ögon och med en mer positiv inledning... Vi kanske fått höra att vi inte "får" hänga med "sådan där" eller något i den stilen i uppväxten, dvs kulturell hänvisning... Det betyder att många saker ska vi hantera när vi ska möta en ny partner... Olikheter kan betyda ett rikt och roligt liv, det behöver inte betyda att man inte passar ihop... Skillnader i kulturell bakgrund kan ju ge väldigt mycket nya perspektiv för båda parter och utveckla oss i en relation,

Därför kanske du ska se till den du är tycka om dig och avstå att fundera på om du duger... För den som älskar dig kommer du att duga vad du än gör! Det börjar med att älska och försonas med sig själv! Lycka till!
2021-02-03
  > Nästa text
< Föregående

den nakna poete
den nakna poete VIP