eget foto på min lillebror Jag vetJaa jag vet jag är inte ensam om att känna oro ångest och ensamhet dagarna är långa vissa dagar ser jag inte en människa det känns så tomt ja jag vet det är många som har det likadant på mina promenader möter jag nästan ingen jo ibland då är det ofta samma människor jag hade inte varit utanför den här byn förrän en fredag när jag fick åka ambulans efter att ha ramlat på vår isiga gård det var mörkt ute så då såg jag inte var vi var den dagen jag fick åka hem såg jag lite andra vyer än dom gamla vanliga jag ser varje dag nu är det inte så kallt jag ska gå ut få frisk luft kanske möta någon vi kan säga några ord till varandra det känns frustrerande att inte varit någonstans på över ett år jag känner att det tär på mig blir ofta ledsen och deppig nu behöver vi alla hjälpas åt så pandemin snart kan vara över
anits 5 februari 2021
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 201 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2021-02-05 13:55
|
Nästa text
Föregående anits |