Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Nittonhundrasextiofem


När den riktiga Rock and Roll musiken började smyga sig in vårt musikaliska DNA med det brittiska popundret i början av 60-talet personifierat av The Who, Animals, Kinks och Beatles fanns plötsligt musik som verkligen beskrev vilka vi var och vad våra drömmar vävdes av.

Rockens verkliga rebeller i mina ögon och öron blev efterhand medlemmarna i det brittiska bandet Rolling Stones som 1965 släppte (I can`t get no) ”satisfaction” på Stenarnas album ”Out of ouor heads.”.
Den svenska popmusiken under 60-talet regerades av band som Lenne & the Leekings, Nameloosers, Slamcreepers, Ola and the Janglers och givetvis Tages från Göteborg med ”Sleep little girl” eller ”Every raindrop means a lot” som jag hela tiden gick och nynnade på.

En titt i hitlistan ”Tio I Topp” som på den tiden speglade försäljningen av singlar ger vid handen att bland svenska band regerade supergruppen ”Hep Stars” med oförglömliga ”Cadillac” och ”Farmer John” samt ”Bold headed Whoman” under 1965.

Samma år knep "Hep Stars" höga placeringar även på Kvällstoppen för ”No response” och ”So mystifying”.
Anmärkningsvärt bra för den svenska gruppen med Svenne Hedlund som sångare är att klämma sig in sig som tvåa mellan Beatles och Rolling Stones på båda topplistorna med ”Cadillac”.

Såsmångom skimrade ett stationsnamn fram på radioapparatens display ungefär samtidigt som jag kom upp i moppeåldern nämligen ”Luxemburg”.
Denna engelska reklamfinansierade mellanvågskanal även kallad ”The Great 208” spelade riktigt häftig 60-talspopp med drivna DJ:s vid micken och flera roliga lyssnarkommentarer runt om i Europa.

Med den lite lättare transistorradioapparaten fasts-snurrad på pakethållaren i aktern på min vita Puch Florida svepte jag djärvt ut från mammas kvarter i Masthugget långt ut längs Karl Johansgatan förbi Chapmas torg med siktet inställt på Högsbo och Axel Dalströms Torg där jag trodde att brudarna var mer lättraggade.
Med Radio Luxemburg på högsta volym längs med Karl Johansgatans långa kropp passade jag på att förnedra den tidens andra populära moppemodeller: Compacter, Zundappar och Rexar med min upptrimmade vita månraket.

Detta magiska år 1965 innebar inte bara brudar, moppar, Rock and Roll och Pingisspelande utan även andra milstolpar i samhällsutvecklingen.
Tredje februari gjordes de första försökssändningarna med färg-TV och i slutet av månaden upphörde Sveriges regering med lagförandet av kvinnor som reste till Polen för abort.

Ett annat genombrott kom första oktober då livsmedelsbutikerna under en kortare tid fick tillstånd att sälja mellanöl med en alkoholhalt på 3,6 %.
En världsnyhet i klass med den amerikanske Astronauten Edward Hwites rymdpromenad hamnar förstås i total medieskugga när Ingemar Stenmark börjar sin fantastiska karriär med att som åttaåring tävla i utförsåkning och vinna Kalle Anka-trofén just detta magiska år 1965.




Övriga genrer (Kåseri) av Lars Thorelli VIP
Läst 97 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2021-02-09 14:25



Bookmark and Share


  Ulf Carlsson VIP
Kul och fint skriven text som rör upp i minnesdammet!
Själv hängde jag visserligen bara passivt med i den tidens popkultur, men kände förstås till allt du nämner i din exposé.
1965 var jag i USA på körturné under en månad med rasoroligheter och presidentvalskampanjen efter Kennedymorden. Vi flög propellerplan (!) från Bromma och åkte Greyhound mellan framträdandena i olika metropoler på östkusten. I New York bodde jag några nätter i Harlem hos en svart familj men fick inte gå ut på gatan för alla raskravaller som pågick. 1965 var året då jag förlovade mig och förbereddes för nästa års giftermål. Min lillebror, född 1950, hade däremot både beatlesfrisyr och moppe och satt på nätterna och skruvade in Radio Luxemburg. Jag spisade själv mest modern jazz och den klassiska musikens pärlor. Mellanöl smakade jag aldrig, frikyrkounge som jag var, fast jag tjuvrökte flitigt.
2021-02-09
  > Nästa text
< Föregående

Lars Thorelli
Lars Thorelli VIP