Denna vinter
Alltså
Kölden som sakta kryper in
Dess kalla fingrar
Som
Stryper tålamodet
Jag
Rör mig fort för att överleva

Längtar
O denna längtan
Den är ångan som ryker ur min kropp

Önskar tillvaron satt ur spel
Låt den gå upp i molekyler

Låt social berusning
Välta ner verkligheten
I en flod
av forsande känslor
Låt den guppa bort
Smältandes i solnedgången

Nyckterhet växer som en granplantering
I mitt inre
Svårt att ta sig fram
Trots tråkiga raka rader
Vassa regler på grenarna
Rispar mitt samvete

Det är mitt liv nu
Jag klagar
Men ändå inte
Jag lever
Och skriver
Därför
En hyllning
Till den
närvaro
Som plötsligt uppstått

-Här!
Det finns saker närmare marken
Har fått svampblick
Gräv där du står!
Och du skall finna
Ja man finner
Mycket
Mycel,
kärlekstrådar
Hur mycket som helst
Och fan om de inte växer mer ju mer man gräver också
Det är magiskt
Ett efterlängtat fokus
På det som är närmast
Får mig att älska mer
Mina älsklingar
Mina smaker
Mina dofter
Mina djupaste tankar
Även om just tankarna mår bra av solljus

Tankar mår de bra av att tänkas
Känslor mår bra av att kännas
Evigheten gapar tom
Hyllor behöver fyllas

Längan knyter mig samman med en annan tid
En tid då avstånd fortfarande var långa
En tid då känslor var stora och drömmar oändliga

Ljuset från släckta själar lyser än
Varmvitt
blottar den tunna slöjan jag är insvept i
Som
Olja på vatten

Men,

Ännu en tid
Flödar färger
Blixtrar blixtar
Forsar floder
Flyger frågor


Kom vår kom!