När den acceptabla åsiktskorridoren försmalas till en glipa.
Så är det ett tydligt tecken på en ökad intolerans för det fria ordet.
När man skambelägger och systematiskt tystar sina meningsmotståndare för deras argument, kommentarer och åsikter då förlorar man en pelare i demokratins struktur.
Om man inte tillåts att ärligt få framföra budskap, kritik eller synpunkter då har yttrandets frihet blivit fängslad och dömd som brottsligt.
Om man inte får möjlighet att debattera och diskutera öppet med sina medmänniskor så har dialogen blivit infekterad av en giftig världssyn som ofta rättfärdigar censur med stöd av sin egen ideologiska retorik.
När bara en sida accepteras som moraliskt "rätt" och man demoniserar andras livsskådning då per automatik försvårar man utbytet av idéer, förslag och frågor. Man förhindrar individen dess chans till att ohämmat kunna ifrågasätta och på så sätt utveckla sitt eget perspektiv.
Även om man inte håller med sina meningsmotståndare så är det aldrig en lösning att frånta deras röst från att bli hörd.
För är man dåraktig nog att försöka genomföra en sådan handling antingen med stöd av lagändring eller förvrängning av kollektivets perception så förändrar det inte någonting i det långa loppet.
Istället förstärker man sin motståndares egen övertygelse.
Om ens mål är att nå ut och påverka de som man upplever har en destruktiv och negativ uppfattning om samhället och dess människor så är det bättre att ge dem utrymme att få testa sig själva.
Ingen individ skulle vilja förändra sin syn om de kände att de var tvingade till det av andra.
Låt därför ordet frodas i allas tunga och om du ogillar det som sägs minns då detta: om bara du tillägs privilegiet att få uttrycka vad säger det om dig?