Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I ett hav av fisk och lera

Klockan är halv två.
När den mörka dimslöjan lägger sig över en stad som en gång var min hittar jag inte längre bland de döda bakgatorna, och jag inser att jag har glömt.
Glömt vem jag var när jag fortfarande skrattade med i skämten om att alla är idioter i Stockholm.
Nu känns det som att jag är idioten. Skämtet handlar om mig.
Ja, kanske har jag glömt.
Eller så är jag bortglömd.
För sanningen är att Göteborg slutade älska mig långt innan jag slutade älska Göteborg. Kanske var skämtet alltid på min bekostnad.
Sanningen är kanske att jag lämnade stan långt innan jag flyttade härifrån.




Fri vers av citronfjäril
Läst 151 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-02-15 21:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

citronfjäril