Om nästa morgondag, aldrig kommer till mig
gör det mig ingenting alls då, för jag har ju träffat er
trots alla mina motgångar i ett, i ett
har era goda tankar till mig om mig
gjort att allt dystert kunde dunsta bort en stund då och då
och jag fått annat att tänka på: ER GODHET SOM LYSER!
Tack vare er kraft orkar jag vara med ett tag till
fast eländet uti min kropp ständigt fylls på
varifrån det kommer vet jag ej
och det kan inte hålla sig still, lämna mig aldrig ifred...
Men ni mig, med mer och mer ork förser
för ni ser det jag inte ser
för när smärtan tar över i mig
där ser ni en kommande lyckoklöver
ni får mörkret med era händer att ljusna en aning
ger mig inte en varning men EN FÖRANING om
att allt behöver ju inte sluta illa
man kan ju alltid hoppfullt lite drilla
att nå´n ett botemedel kan pilla fram
nå´t som eländet plötsligt kan stilla...
Med så´na vänner är det ju bara att
låta dem hopp-loppet sköta om
och jag kan tillsvidare bara syssla med
ett, att läget gilla!

Vi har aldrig träffats aldrig varandra sett
men tack vare deras vänskap och puffar
har jag trots all motgång i livet mitt då och då
hoppfullt kunna le och ibland fått till nå´t
så ovanligt, som ett leende så brett!