Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Frosten sänkte mig


I dvala


Tiden har vandrat
trots livet stått stilla
i orkanens öga

Frosten svepte in mig
i en omhuldande hinna

I dvala låg jag

Solen sprack igenom
och jag vaknade upp
bara för att se att

ingenting hade

förändrats


Helena 2021-02-22


Fri vers (Fri form) av HelenaW
Läst 226 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2021-02-22 22:06



Bookmark and Share

  Domenico VIP
Aldrig har väl människornas väntan varit påtagligare än nu...
Vackra rader med tung ton...
2021-02-24

  Kungskobran VIP
Allt var som förr
när jag öppnade min dörr
och tittade ut
livet var som förut


2021-02-23

  Monika A Mirsch VIP
Väl tar du tag i detta nuet, som är så svårbegripligt. Vacker dikt!
2021-02-23

  bumerang

Stunden kom när du orkade se.
kanske t.o.m. acceptera
Uppvaknande
2021-02-22
  > Nästa text
< Föregående

HelenaW
HelenaW