Då när varje liten droppe i ett höstregn

har börjat att berätta nya sagor

om dina dolda tidlösa små minnen

där de nu från himlen stilla faller

ja regnets så oförtrutna strilande

slår rakt mot ditt hjärtas inre rum

de sätter djupa spår i själens spegel

där alla tunga tankar bildat galler

Du vandrar så ensam där i regnet

och den känslan den kan vara skön

då när nu luften den är sval

och höstens alla röda färger lyser

för just då omformas vår natur

inför en ny vinters snara intåg

så lyft nu ditt ansikte mot himlen

när droppar från regnet sakta fryser

När sen alla lätta flingor börjar falla

de som smälts till nya tårar på din kind

och nu bildar små rännilar av känslor

från alla dina misstag som du gömt

ja tårarna rullar sakta nerför kinderna

där i vår bleka vintermorgons sken

det känns nu som att kärleken till jaget

plötsligt förlöser allt som du har glömt

Copyright © AndLou