Hon gick på en stig
trallande

Och snavade på en
sten

Fick in en pinne
i sin buske.

Nu har hon hasplat
Ur sig ett helt stort
sten'rös-lager med

massor av stig'ar
vindlande runt
Om sig själv



Så är det att födas
Till en föderska.

När allt var uppkommet
Drog en slingrande
Orm där omkring

Och de andra stilla
-stående trästammarna

Fattade som vanligt
ingenting

Och korgen med äpplena
som blev kvar uti skogen

Dom åt Adam upp
efterlämnade
En massa skrutt

Fick väder spänningar
Stackarn

Skyllde allt på Eva som
Vanligt igen.

Och ormen den ormen
Slank in mellan bena
På Adam

När trycket äntligen
hade lättat. ..

Men det var ju ingenting
som uteslöt att han

Älskade Eva så oerhört
Mycket för det!

Till tonerna av Debussy's
sensuellt utlevande Stycke:
Faun

Bland all synd i mänsklig
-hetens skapande lustgård

Och bakgården,den bak
-gården med all sin bråte

vart dold i ormens innanmäte
Igen som ju brukligt är


Att bara uppvisa en sida i taget
I människornas falnande värld.