Jag försökte få dig att förstå. Bortom rum och tid i ett annat liv. 
Symfonin under balen i Wien slog brutna slag vid midnatt

Där kom hit.
Hon som var jag gick sakta baklänges genom den samlade massan 

Livet ljöd och tjöt av skratt, min klänning var äntligen som mitt perfekta skal

Allt var en bal och dans medans min mask blev blöt....jag

gled bakåt  i sakta skrud tills jag  var i trädgårdens dimma,

jag vände om 

jag tittade aldrig tillbaka

jag gick aldrig tillbaks

inte ens för att känna

bara fram

mot ljuset

tog bort dig 

aldrig mer

fast du var min 

evighet 

från här och nu

 Du lekte lekar och tiden lärde mig att sanning var en lögn

korsade fingrar var dagens vatten 

och kärlek var en ren avrättning. 

                                                                                                                                      (hajar du?)