I Bialowiezaskogen där visenten prålståtar,
brölar och skakar av sig anblicken av tarpaner
i vilt löpsprång. Vår europeiska bison
hoppseglar, trots sitt tonnage, över stock och
sten och 2 meter stängsel. Alla de otaliga
svampsorterna ser han inte för allt gräs han
maler ner.

Huld ter sig morgonen för alla tassande
småfotingar som ekorre, bäver och räv.
Med öronen öppna mot världen
suger de i sig sång affettuoso från
den tusenhövdade skaran näktergalar.

Med i urskogssuset nynnar 8-9000 insekter
och de mest färggranna fjärilar. Att sen stå
under de paraderande pelarträden är i sig
ett under. De högsta lindarna svävar på 60
meters höjd. I pelarsalongen ingår även
tall, gran ,ek, avenbok och ett tjugotal andra.
Trots höga åldern på hundra år och mer
lallar de inte på sista versen.

Någonstans ur skogens allra djupaste mittsvirr
kan ibland ett klagande uppfattas.Till hackspettens
trummande ljuder då ett sorgset hummande från
alla stamgäster. De initierade menar att skogen
uppsnappat en och annan rad om avverkning.