Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Medan ångan stiger från en kaffekopp

 


Mina tankar ger sig iväg.


Stigar över sånt jag vet
och sånt jag minns.


Så skiner vårsolen med sin
skärpa och belyser små
högar av snö och fattigt
kala grenar.


Svärtan framträder tydligt
och otåligt. Våren bryr sig
inte om oputsade fönster
eller de som lever innanför.


Den vet ingenting om de
löpsedlar som slår ut inför
människornas pandemiska,
begränsade tillvaro.


Den kräver sin plats och den
breddar vägen för sin framfart.
Så står den för det det som är
naturligt och självklart.


Den slår ut med allt den har.
En ny vår på ett gammalt jordklot.
Vi ser det vi ser och vet det vi vet.


Inget är så självklart längre. Men
våren, den alldeles briljanta tar sig
an sin uppgift. Det känns tryggt och
efterlängtat.


En del är som vanligt.


 


 


 




Fri vers (Fri form) av Elaine.S VIP
Läst 74 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2021-02-28 10:28



Bookmark and Share


  Peter G VIP
vilken härligt levande och positiv vårdikt! Gjuter mod i hjärtat att läsa!

Fint!
2021-03-04

  Silverstripe VIP
Det är en fin betraktelse. Och ett klart ljus i dina ord!
2021-02-28

  Lena Staaf VIP
Fint och tillitsfullt skrivet. Allt annat kan vara åt helsicke men våren går inte att stoppa. Tryggt.
2021-02-28

  utkanten
Våren kan man inte vaccinera sig mot och det vill man ju inte heller!
2021-02-28

  Larz Gustafsson VIP
Våren är hörligt hänsynslös.
Vintern?
Ja, den är besegrad!

Snart övergår jag från toppluva till keps!
2021-02-28

  Nils-Robert VIP
Härlig positiv insiktsfullhet.
2021-02-28
  > Nästa text
< Föregående

Elaine.S
Elaine.S VIP