Lyssnar, alldeles själv, på vad jag vill,
utan att räknas som okristen, för Gud känner mig.

Jag kan lyssna på Gasoline i lugn och ro,
höra ett gitarr-riff smeka örat, det skakar om.

Jag är hemma i mitt nya hem,
Livet är nu det liv jag saknat.

Spellistan visar minnen från förr, de fina.

Ingen elakhet.

Spela låtarna, alla.

Gud är med och han minns hur det var...

En dag i taget får jag av det nya livet som han gav mig, som han sade att jag skulle få. Det var 1995.

Tack för allt nytt jag fått.


Dikt och bild ©Maria