Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag borde förbereda mig inför ett möte men jag stod och diska efter att ha gått igenom dotterns garderob letandes efter vårjackor då kom de första raderna bara


var hör ilskan hemma

Jag var en gång i tiden väldigt petig med att det skulle vara en tjusigt förpackad produkt
Det var varken mer eller mindre, allt annat hade känt för naket
I dag känns det som jag inte kan producera ett kit, än mindre förpacka den tänkta produkten snyggt
Det är som hela skiten rasat samman och produktionen har bytts ut mot terapi

Jag har en ilska som jag inte känner igen
Den är så jävla ren men ändå så ospecificerad
Jag vet inte alls var det kommer ifrån
Jag vet inte vad den grundar sig i
Var hör den ilskan hemma?

Jag hade en hunger, en uppdämd längtan eter att släppa fram ett rovdjur
Jag gillade bekräftelsen det gav då bytet var fält och jag åt mig mätt
Idag känner jag ingen hunger alls,
Bekräftelse känns så avlägset jag vil ju helst inte synas alls
Och jaga känns så totalt meningslöst och ointressant

Jag känner en ilska som jag faktiskt aldrig känt förr
Argsint har jag alltid varit
Ja har alltid tappat det
Men de här ilskan känns så annorlunda, den känns bifogad och sund och balanserad
Och jag har inte en aning om vad denna ilska är en reaktion på
Vad orsakade den ilskan? Var hör den ilskan hemma?

Det är som det skriks inom mig, det bubblar och kokar som lava i en vulkan
det är som om änglar nynnar en hymn i grundton till min ilska
och det är vattenfall av tårar i mitt bröst som dränker min lusta
men jag är bara tyst, jag rör inte en min
jag är passiv, jag har inte verktyg i min verktygslåda för jobb som detta

jag känner en ilska, den tar tag i fundamentet som det som är jag vilar på
och jag tar mig igenom katalogen och öppnar upp mappar som jag trodde jag låst för alltid
men det finns inte där, jag finner det inte där
var finn svaren på var den ilskan jag känner kommer ifrån
var hör denna ilska hemma?

Jag springer runt och rycker i låsta dörrar
Jag skriker rakt ut men jag får inte ens ett eko av min egna röst som svar
Jag som alltid varit en krigare lyfter mitt svärd men vet inte vem eller vad jag ska anfalla
Det är som om min hjärna blåsts ur likt en hårddisk, jag minns inte vad som hände, vad som skapa detta
Och det är inte ett monster, det är inte en storm, det är bara mitt skrik rakt ut i det tysta universum av oändlighet som är min ensamhet




Fri vers av PPQ VIP
Läst 72 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2021-03-01 17:42



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Sund ilska ett gott fundament...
Heja dig:)
2021-03-08

  smultronbergen VIP

Vilka staket behöver du sätta upp
Vilka har du allt för länge släppt in
för långt ?
Vem ska du anklaga för att du saknade
gränsvakter och vem faan släpper du
in för att du annars mobbas blir av
med förmåner ?

Känner igen mig i diktarjaget ofta.


2021-03-05

  Kajan Mikael VIP
Intressant text, om en utforskande expedition i skrivarjagets sinne. Annorlunda är det, och får mig att tänka på den lite mer allmänna ilska som förekommer i samhället.
2021-03-01

  Larz Gustafsson VIP
Jag lyfter Ordets svärd mot Satan.
2021-03-01
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ VIP