Det var nära att odjuret slukade mig.

Jag kom undan,
gömde mig,

nej, jag for iväg.

Trasslade mig långsamt ur det nät som
spunnits runt mig.

Smuts har spolats av och förvåningens vindar blåser runt mig nu.

Ofattbara ögonblick av frihet får mina ögon att tåras, nu utav glädje.



Dikt och bild ©Maria