När det äntligen äntligen blev du och jag
var det som om två pusselbitar
äntligen hittat sina rätta platser
Ihop, så nära det går

Du tog min rädsla
Du skrynklade den och kastade
Och jag var så glad
För jag var inte rädd längre

Du var den förste som verkligen fick mig
att känna mig vacker, speciell
Inte bara en i mängden, din
Och du lärde mig att känna igen
och då visste jag att jag faktiskt levde

Och jag ville faktiskt tro på allt vi sa
att vi skulle flytta ihop
gifta oss
skaffa barn
En liten Ylva, Siri och Elias

Du lärde mig vad kärlek är
nu är det min tur att lära någon annan

Förlåt mig. Du är den finaste jag haft,
men nu kan jag inte spela med längre
Du är inte längre vad du var för mig

Du lärde mig vad kärlek är
men nu vill jag veta vem det är

Du vet fortfarande inte
Du tror att allt är bra
Du vet inte
att imorgon är du en fri fågel igen