Jag reser mig upp ur sängen, och tar några stapplande steg,
ljuset förblindar mina ögon och försvårar gången.
Men jag trevar mig sakta fram, känner en mjuk matta
under mina fötter, och vet att jag är på rätt väg.

Så känns livet just nu för mig, att resa mig upp
varje morgon, och se den nya dagen begynna,
jag måste försöka öppna mina förblindade ögon
få dem att se att det finns en morgondag för mig.

Just nu är det alldeles för mycket negativitet som
omgärdar mig, suger energi ur mig och gör mig trött,
men "imorgon är en annan dag" och den vill jag upp-
leva, så jag trevar mig sakta fram till mitt livselixir.

Ja jag har tagit mig fram till mitt lilla men mysiga kök,
där jag tar fram kaffeburken, häller vatten i kaffebryggaren,
för att snart få känna den underbara doften och aromen,
vilket ger mig ny kraft och energi att orka ännu en dag.

LÄNGE LEVE KAFFET!!!