Trösterskorna gråter
Sörjer de människor
och tider som flytt.

Och tröstar det lilla
barnet inuti dig

Där du går och bär på
en massa gråa gårdagar

Mellan gråaste moln
Och strålande sol

Och barnet skrattar
Binder ett hopprep av

Blommande maskros
-stjälkar och får tröster
-skorna att leva upp

Och tjoa en massa
strunt uti ren glädje

Där du sitter i en buss
Och far runt i blandad
anonym förortsbetong


Var fast i din tro

Så överger hoppet
Dig aldrig i onödan

Blir till dina starkaste rötter
Binder tryggheten bakåt i
det som varit

Låter dig ej falla omkull

I den flyende kaotiska tid
Där andra inte känner
igen sig själv

Och har tappat bort den
stillsamma långtråkigheten

Så förglöm ej de inre (Karelska)
grånadernas timmerlängor

Där trösterskor bor
och fantasin gror

Då du far omkring
I en förtappad tidsera

På jakt efter sig själv.

Utan att förstå vidden
av ordet. ..Då