En avdomnad vana!

Löften som inte infrias

Väntan i frustration

 

Lovar fritt och vilt

Infriar knappt hälften

 

Allt blir en avdomnad vana

 

 

 Copyright" (©) Lars Krister Hedlin 2021-03-15

Fri vers av Lars Hedlin
Läst 406 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2021-03-15 10:05

Skriv ut
Spara som PDF

Åse Tropp Underbart skrivet! 2021-06-20

lila fjäderblomman ja lätt att lova för mycket när man vill mycket! 2021-03-19

ej medlem längre Människan är av naturen föränderlig och ord kan äga förmågan att både ge och ta liv, hopp, kärlek mm 2021-03-17

Beatriz Quevedo de Hansen Bra skrivet! En sådan vana kan vara både sårande och frustrerande. 2021-03-16

Maiah Frustrerande känsla 2021-03-15

Blomma-Stjärna Bra skrivet om att inte känna sig själv och sina gränser för tillfället - igenkänning! en dikt som manar till att tänka efter före man lovar "fritt och vilt" -när man lovar i ord ska löftet infrias - helst! 2021-03-15

Ewa-Britt Nilson Ja det med vana kan lätt bli bana som glöms att mana på, man borde kanske mera bakåt då och då glana på... 2021-03-15

StinaJ Bra skrivet om något som uteblir fast man vill det så. 2021-03-15

ULJO Du ger an en ton som nog alla känner igen sig i 2021-03-15

Maria Sundelin Bra beskrivet 2021-03-15

Marita Ohlquist Bra skrivet, känns inte helt obekant! 2021-03-15