och jag ser dig kräla fram
likt ödlan sträcker du ut tungan
flämtandes efter luft
bedjandes om att bli sedd

vet så väl hur det känns
att inte ha huvudet högt
att kämpa för att andas
att önska sig någon

och stoftet du lämnar efter dig
visar att du är på väg upp igen
snart flyger du som fågeln
bara för att du träffade mig

som inte vände sig bort