om jag levde som förr
hade jag lindat in din röst och dina gester i silkespapper
knutit hårda rosetter
runt alla våra närvarande stunder
och stoppat djupt, djupt in i garderoben
bland dofterna av våra dofter och doften av hela vårt liv
sparat en strimma av den
jag snyftar än

om jag hade överträffat mig själv
och mina villfarelser
hade jag nog aldrig tvekat
tror jag hade viskat
om slödagar vid sommaraltanen
midsommarkransar och tomtebloss
och ditt skratt
ljusglimtkluriga sätt
rädda vändningar och rynk i pannan
strykande av händer
tussilago
trösten
och mitt i allt
din hängivna överblick