Gitarrtoner kvider
som i ett inre tonrum
ekar dovt mot tidens
spända trumskinn

Distorsion skrapar
metalliskt i det grå
blåtonade figurer
drar regnkragarna
allt högre upp

medan blöta löv
ensligt saxofonsteppar
i stadens parker

där mjukt strilregn stilar

ingen direkt plats
att leva sina fotsteg
i furioso tempo

mer av att själfullt
se tillbaka genom
elpianots tremoloklang

i sakta samspel med
en Fender Stratocaster