Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag sitter i ensamheten

jag sitter i ensamheten i tristessen och även 

om jag blundar ser jag glädjen som inte finns 

 

kvar längre dets plågar mej alla minnen av

skratt som inte finns kvar längre . allt som sker 

 

där ute gör inte det här inne i fångenskapen 

allt står stilla och den ena dagen efter den andra 

 

ser lika dan ut inget nytt inget händer varse sej 

runt om eller inom mej . allt inom mej är bara 

 

lyckliga minnen som plågar mej nu i min ensamhet 

tårar tränger igenom mina ögon utan att jag vet 

 

varför jag är väl på bristrings gränsen i min ensamhet .




Fri vers av den nakna poeten
Läst 169 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-03-29 09:46



Bookmark and Share


  Koloristen
Bra skaldat!
2021-03-30

  MariaEvighet
Sänder dig tanke, nej flera om ändring och mer. Dagarna kan vara plågsamma, men man lär ngt varje dag. Sköt om dig! Hälsn Maria
2021-03-30

  Öknens Ros VIP
Friheten är aldrig så åtråvärd som när man mist den. Men uppskatta det du trots allt har, en varm säng att sova i, mat på bestämda tider, tillgång till Internet, böcker.
2021-03-29
  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten