Vårt förstånd borde vi bruka,
även vi som tror på Gud,
inte under känslan huka,
inte jämt till hjärtats ljud.
Vuxna blir vi slutligt då
vi har lärt oss att förstå,
att det huvudlösa, tomma
inte länder oss till fromma.

Gud ger möjlighet att tänka.
Därtill har vi fått vårt vett.
Tårar månde stundom blänka,
inte rinna stup i ett!
Gud är ingen tankeflykt,
inget psykologiskt byggt
utan kopplad till naturen
liksom människan och djuren.

Tro och kunskap håller samman,
inbegripet tvivlets roll,
helar oss i sorg och gamman,
även när vi fattar noll.
Gud går inte att förstå,
men allt annat kan vi nå!
Vi bör, fåvitska och dumma,
ej på klokenskapen tumma!

Varen visa, varen kloka
tänken mycket, läsen på!
Varje tok och varje toka
kan bli mindre tokig då.
Tron på Gud gör ingen dum,
lyder evangelium.
Tron är vitterhetsmedveten
Använd tankemöjligheten!