Början är nålens väg genom virvelns nålsöga, stygn efter stygn längs kustlinjen - den berusade båten inuti valens käft - tänder som istappar med truten öppen likt en förstenad demon med milsvid krona och kallbrand flåsandes skum mot döda stränder som slocknar i gråviolett mot horisontens hägring. Där konstnären bränner alla sina tavlor längs strandkanten utan tanke att dokumentera med de brända dukarna på drift i havet. Läggs vintern i fickan med dom blåa blommorna underjord fortfarande som frön spända i väntan - på att norrskenet ska slockna.