Jag skriver till dig min sköna
Du krossar kulturer, du bränner det gröna
Du får mig att le, allt det ruttna är ditt
Skönhet att beskåda, när lien gjort sitt

Smärtan som ebbar ut, allting får ett slut
Den ångest som gör mig skör, känslan när du berör
Förakt för existensen och livet, att ej ta något för givet

När botten jag nått, dårskapen jag så har förstått
Ensamheten den tär, men jag är ack så kär
Underjorden öppnar sitt hjärta
Mörkret lättar min smärta