Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Lånat en bild på Pixabay.com


Kvinnan i den röda sportbilen 17


-Va har du sa du ? Sa Kari , min goding. En bilfirma , och det säger du nu!!! När ska vi åka dit ? Var ligger den ??

-Hallå Hallå där , sa jag . Vad håller ni på med ? En sak i taget va. Okej.

-Jag älskar dig också sa min bror , vi pratar om det sen Kari sa han och blinkade till honom.

Nu äter vi och njuter istället av denna goda måltid , allihop! Sedan blir det siesta för min söta syster, annars spikar jag fast henne i sängen.

Alla skrattade gott åt honom . Vi avnjöt det sista av måltiden, hjälptes åt att plocka undan från bordet. Sedan försvann alla åt olika håll och jag lirkade iväg till mitt rum med tusen tankar i huvudet. Vad sjutton har det hänt i detta hus?? Jag lägger mig en stund och blundar . .



Jag måste ha vrålat som en tok för plötsligt stod allihopa vid min säng och bara gapade !!

-Vad är det med dig Mia, hade du mardrömmar ??

Kari kom fram till mig och tog mig i famnen och försökte lugna ner mig .. det är bra nu , vi är här , vad är det som händer älskling?

-Jag hade en hemsk dröm , det va någon som förföljde mig, jag ser det så klart framför mig , han är stor och grov med en baston som får fåglarna att rymma . Men jag har ju tränat lite boxning med min bror så jag slog till honom. Sedan vaknade jag utav att ni kom.

Gå ut ur rummet ni andra så ska jag ta hand om Mia sa Kari.

-Lilla vännen , vad är det som händer ? Är du synsk också ?



-Jag kan ju inte berätta för alla människor från början vad jag gör och vem jag är sa jag. Då skulle dem börja tänka att jag är helt ute o cyklar .

-Ja , det är möjligt sa Kari, men jag tänker inte så, så ut med språket nu. Vem är den andra kvinnan, Miranda. Hade du mardrömmar om henne , med?

-Nja, , mardrömmar o mardrömmar , dem kändes så verkliga . Karln med bastonen måste vara den där som va ute efter Miranda och jag lyckades få in en ordentlig sving så han däckade , i drömmen alltså.

-Jag lägger mig bredvid dig nu, så får du lite sömn, sen när vi vaknar går vi upp till dem andra.

Jag måste ha slocknat som en sten för när jag vaknade nästa gång låg jag ensam i sängen, Kari hade väl gått ut nånstans.

Hur hade jag hamnat i detta hus med detta foto på nattduksbordet som va en kopia av mig själv. Jag tog av mig täcket och försökte resa mig upp.

-Gomorron sjusovare hörde jag någon som utbrast . Tänkte du sova bort hela dagen , eller? sa Kari

-Gomorron själv sa jag , det måste vara allt som hänt här och min chock över fotot på mig själv som gjorde att jag sovit som en stock sa jag.

-Okej, det låter bra sa Kari och gav mig en puss. Nu tänkte jag att vi äter frukost allihopa , sedan ska jag prata lite med Esmeralda , du kan följa med om du vill .

-Ja, tack , gärna!

Frukosten va avklarad och resten av gänget skulle ta en promenad medans jag och Kari gick upp till Esmeralda. Jag hade dessutom en stor bricka med alla läckerheter på som jag visste att hon skulle gilla.

Kan även tillägga att mitt ben är mycket bättre , gipset är borta och jag går mycket bättre.

Vi knackade på dörren så Esmeralda hade tid att fixa sig lite . När vi klev in satt hon upp och läste en bok. Ojdå, någon hade visst varit här och försett henne redan.

-Hallå , här kommer vi med frukost till dig. Hur mår du? sa Kari .

-Bättre och utsövd. Nu vill jag ta en lång dusch och gå ut tack. Men först tar jag gärna den där brickan du står och håller i Mirja sa hon. Det ser riktigt gott ut.

-Ja, , visst sa jag. Varsågod!

Hon började äta från allt och stoppade i munnen som om hon inte sett mat på en vecka.

-Vet du vad Esmeralda , vi låter dig äta i lugn och ro så kommer vi tillbaka om en stund, vi tar med en kanna kaffe till. Okej , sa Kari.

-Visst , det blir toppen bara jag får duscha först.

-Helt okej, den ligger härute i hallen, dörren mittemot , handdukar och kläder ligger redan där. Vi gick ut från rummet Kari och jag. Jag tar en dusch med om det är okej för dig sa jag.

-Inga problem sa Kari , din ligger i anslutning till ditt rum. Förresten , hur mår benet?

-Mycket bättre tack. Vi ses om en stund sa jag och gick in till duschen.



Nu satt vi hos Esmeralda, jag och Kari. Jag tog fotot som stod på byrån och visade Kari , det här är alltså Miranda sa jag.

-Javisst ja, det är det men snälla Mia, kan vi ta det sen. Nu vill jag titta lite på Esmeralda och hur hon mår.

-Javisst , inga problem sa jag.

Kari började undersöka Esmeralda.

Jag satt i mina egna tankar och försökte komma ihåg nånting av mardrömmen jag hade härom natten, jag såg en skepnad av en stor och grotesk man när jag blundade.

-Hallå hallå sa Kari och knäppte med fingrarna , nu kan du vakna ur din seans Mia.

-Oj, förlåt , försvann jag så fort.

-Vad du än har drömt inatt så får vi itu med det sen, nu måste jag ta Esmeralda till sjukhuset för lite prover, det är inte som det ska med henne, ville inte säga något när vi hos henne. Klarar du dig själv ett tag?

-Ingen fara sa jag, åk du. Jag går ner till köket eller stranden. Jag kan busa med Musti , jag hade en likadan hund i Finland när jag hälsade på farmor . Ska bli skoj och leka lite sa jag.

-Okej, bara du lovar att inte anstränga benet för mycket sa Kari .

-Ja min älskade , lovar dyrt och heligt . Sa jag.

Innan jag slank ner till stranden gick jag förbi köket och tog en gobit till Musti som jag stoppade i fickan plus en vattenflaska ifall det skulle bli varmt under promenaden. Nu va jag framme vid hundgården där Musti låg och vilade. Jag gick fram till inhägnaden, öppnade den och tog ner ett koppel jag antog va Musti´s.

Kom nu kompis så går vi sa jag , men Musti rörde inte en fena. Sen kom jag på att man måste vissla en trudelutt till honom. Jag log och visslade , då flög han till mig på två röda.

-Aha du , du är sån du sa jag till Musti. Voff voff fick jag till svar.

Eftersom jag inte kunde springa så fick jag hålla i kopplet och låta Musti styra promenaden som tog oss till stranden på ett kick. Nu va jag tvungen att gå i lugnare tempo för benet värkte, jag tog tag i kopplet så Musti förstod att sänka farten.

Jag såg en bänk nere vid stranden, jag slog mig ner på den och sa till Musti att han kunde springa och busa själv. Han flög iväg som en hind glad i hågen! Jag försvann bort i mina egna tankar, vem va denna mystiska kvinna på fotot som liknade mig?

Fanns hon fortfarande kvar i källaren, underjorden. Väntade på att någon skulle komma och rädda henne ur hennes fångenskap? Det är bäst att jag håller mig lugn i några dagar tills jag vet hur jag ska lösa denna gåta.

Nu hade tiden runnit iväg så jag ropade på Musti att vi skulle gå hemåt. Han kom som ett skott för han va säkert lika hungrig som jag. Vi närmade oss huset samtidigt som jag såg Kari lyfta ut Esmeralda ur bilen. Han ropade till mig att det fanns flera kassar i bilen och bad mig ta hand om dem.

Jag tog en kasse i den ena handen samtidigt som jag tittade mig omkring för att få se någon annan som kunde hjälpa till.
Var va dem andra? Pelle, Monika, min bror Matti . jag får väl gå in och leta tänkte jag och plötsligt sprang någon på mig bakifrån, försökte trycka ner mitt huvud i marken så jag inte kunde ropa på hjälp. I ögonvrån såg jag Kari komma springande nu och skrek till personen som höll i mig , vad håller du på med ?? Släpp Mia genast.
Jag ska bära in Esmeralda i sovrummet så kommer jag.

-Meeennn . . stammade personen , det är min dotter Miranda och jag ville bara se hur hon mår , ,




Prosa (Novell) av soligajag_1 VIP
Läst 142 gånger
Publicerad 2021-04-11 20:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

soligajag_1
soligajag_1 VIP