Vardagsbestyr
Historien om livet har ett ben av skadat trä. När hon nästan somnat är jag tillbaka till de två rummen och det märkliga är doften. Att jag minns och tänkte att det har bara du lyckats med. Skapat direkta gångar till mitt förflutnas lyckliga tider. Poesin ska förstås samlas i några slags högar och de ska skickas in men hur gör man nuförtiden. Lägger dem i kuvert papper i hög ? Flyger takpannorna om jag tänker på all luft över mitt huvud och varför känns ibland livet så lätt att jag undrar vem jag egentligen varit hela livet. Min kropp krockar med sfären
och alla svaren prydligt i hög. I går kväll ställde jag fram designade djupa tallriken. Den djupt svartblå. Kniven till osten allt förberett. Även äggkoppen bredvid. Lyckan rispade till. Ikväll talade hon om för mig att hon inte ville bli kallad min lilla sparv utan istället skulle jag säga min blomma, solstrålen eller prinsessan. Den sistnämnda klarar inte en sådan som jag av. Inte riktigt än.
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 142 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2021-04-12 22:14
|
Nästa text
Föregående smultronbergen |