Som steg mot kall cement
Fuktigt och stinkande
Mögelsteg
Källunkenhetens ångest

I dödens väntrum
Där liv sakta dräneras
Likt växtens rötters sökande
Efter ny kraft i ickeexisterandets tillvaro

Ack du ensamma dödsvarelse
Du som gömmer ditt ruttnande anlete
Du som smyger i skuggorna
Visa dig!

Ge mänskligheten i alla fall en chans
Att välja en annan riktning
Bort från destruktivitetens fängelserum
Mot ljusare livsrum

Låt hatets övertagande sina
Likt torra brunnars ödeshistoria
Där falskhetens ryktbarhet
Låtsas vara det enda rätta

Låt oss i alla fall ges rätten att tänka fritt
Utan påprackande av mörka sinnen
I död finns liv fortfarande groende
Om sanningen är fri att tolkas

Låt inte hatet vara ditt enda alternativ.