Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kryp ner i min kista

Kom och lägg dig ner, vila. Kom närmare så ja känner din rygg. Kom och låt mig andas dig. Berätta, jag ska lyssna. Jag är död, och du har valt att krypa ner i min grav för att söka värme, så kom närmre, berätta alt. Döda är bra på att lyssna.

Jag är smutsig, så var försiktig om du kommer nära. Det är jord och det är någon sörja som tydligen var jag för tusen hundra miljoner mörka tankar sen. Kom närmre så ska jag läa mina rester runt dig. Dom säger att man inte ska bli bitter, det kan nog vara klokt. De säger att man inte ska längta eter hämnd, ändå längtan efter hämnd kan göra mirakel md döda människor. Jag var aldrig så mycket för gud, jag fann jesus på ett kallt golv när jag gömde mig för livets små dråpligheter. Men den heliga anden följde jag från början till slut. Kom närmare vackra du, men se upp för mitt svärd, mitt långa blanka svärd som jag tog med mig in i döden för det kunde bli användbart.


Så kom du som känner att du vill älska ett lik. Du som längtar efter någon som sett världen klyvas i tu och sett hur mörkret svept in. Jag är inte så charmig nykter, och jag måste medge att det finns saker jag saknar. De säger att min libido kommer komma. Jag är frestad att söka libidon i mitt hämndbegär, men vad vet jag.


Jag håller på att glida ur stolen och sjunka ihop på golvet under samtalsterapin. Jag får inte ihop något. Jag får inte ihop det. Och jag försöker. Jag ger mig ut och klubbar. Kvinnorna från förra natten pratar om att se ljudet, tro på det goda. Männen pratar om metodiker och lågaffektivt bemötande. Jag tänker att jag har ett svärd, att jag har en vrede och är inte ett dugg sugen på att vända andra kinden till. Dom hade sönder mig. Dom dödade mig. Det är därför jag är död, och jag tänker fan inte vända andra kinden till.


Jag klubbar mig fram genom nätterna. Jag hamnar på klubbar som jag aldrig trodde jag skulle besöka. Det är där jag har några spöken. Och är man död som jag är då borde spöken vara rätt sorts umgänge. Mörka kvinnor, vackra mörka kvinnor, androgyna män som lockar med sanningar. Som säger att de vet hur min själ har det. Mörka kvinnor som rör sig genom klubben, mörka män som envisas med att använda mitt namn. Och tillsammans flyger vi över midnatt och jag vet att jag kommer vara död med en annan känsla denna natt i min grav.

Så vill du dejta ett lik? Vill du krypa ner i min grav. Vill du känna resterna av mig, en sörja som omfamnar dig. Vill du se den jag en gång var. Jag har mitt svärd, jag morrar då jag känner doften av liv vid din halsgrop, jag sliter dig i stycken tills jag känner smaken av allt det jag förknippar med liv. Jag kommer kedja dig vid min kistas handtag och ta för mig, var bara duktig, åt det bara ske, låt mig bara dricka mig mätt av dig nu när jag inte längre får njuta av min rom. Och får jag drunkna i dina ögon kanske jag ser en skumt av den jag var innan jag dog. Kanske jag fortfarande har en varulvs blick. Så kryp ner i min kista, berätta allt för mig.




Prosa av PPQ
Läst 203 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-04-21 19:00



Bookmark and Share


    ej medlem längre
sure thing, nekrofiler unite.
2021-04-21
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ