Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Änkan och lockfågeln


På stranden där inga
blommor växer

En ilandfluten sjömans grav

Och på nio famnars djup
en båt i kvav

En änkas tårar intill korset
på en stenig strand

Där ingen sjöman ännu
gått i land

I vinden hör hon mellan
varje våg

En märklig men lockande sång

När hon genom tårfyllda ögon
kan ana en vacker fågelkvinnas ben

Och tänker att sången hon hört

Måste ha kommit ur strupen från
en siren




Bunden vers (Rim) av Lottie Ålhed VIP
Läst 29 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-04-22 14:44



Bookmark and Share


  ULJO VIP
Du gestaltar fruktan, sorg och förlust på fint sätt. Mycket läsvärd text. Kan relatera till texten av erfarenhet. Min morfar var sjöman och mormors oro fanns där hela tiden till den dagen han gick i land för gott.
2021-04-23

  Lena Staaf VIP
Stark dikt om sorg och förlust! Jag tänker på alla de sjömanskvinnor som med fruktan i hjärtat sett sina män segla iväg och inte vetat om de ska komma tillbaka.
2021-04-22
  > Nästa text
< Föregående

Lottie Ålhed
Lottie Ålhed VIP