Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Villanella från väntrummet


I väntan sitter alla slätt på samma stol,
En plats där tankens tänder långsamt bladen betar.
Att leva som en fråga maler oss till mol.

Det smattrar så från fingrar blå, kalla dem viol
När regnet fyller mark där vårens längtan spretar,
I väntan sitter alla slätt på samma stol.

Där knoppar såväl Spira som Bohuskaprifol.
Vi river blad till stoff, förlåt mig jag uppretar:
Att leva som en fråga maler oss till mol.

Det var rätt nyss som strängen brast på älvens isfiol;
Nu guppar and med ändan upp och svanarna trumpetar.
I väntan sitter alla slätt på samma stol.

Vi måste rå den tid vi fått på årets frusna pol
Men väntan är ock sommarsjå för den som alltid letar.
Att leva som en fråga maler oss till mol.

Vi sitter här vi zenitbarn i kjolen av en sol,
Det blir för trångt för den som alltid stretar.
I väntan sitter alla slätt på samma stol,
Att leva som en fråga maler oss till mol.

 

 




Bunden vers (Rim) av 100apor
Läst 214 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2021-04-30 01:44



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
Trevligt när någon använder gamla versmått! Får lust att själv skriva en villanella!
2021-08-17

  A. S.
Den här är fantastisk!
2021-06-18

  Monica Lindgren
Skickligt skriven och roande innehåll!
2021-05-18

  TrollTörnTrappan VIP
Hur väl genomfört detta svåra lilla versmått än är, gillar jag främst de inbakade uttrycken - i all sin allittererande finurlighet : "tankens tänder långsamt bladen betar", "and med ändan upp", "i kjolen av en sol" osv (därtill "uppretar" med funktionen hos "upprepar").
2021-05-02

  Ulf Carlsson VIP
Kul villanella! Svänger som en ringlek med omkväde och roliga rim, ibland något tvungna, vilket ingår i villkoren.
2021-04-30

  Nanna X
En underfundig villanella. Vad väntar vi på, våren eller vaccinet?
2021-04-30
  > Nästa text
< Föregående

100apor
100apor

Mina favoriter
piano